Förslag till byggherrens kravformulering

Nedan följer ett flertal förslag till hur byggherren kan formulera krav, vem som är ansvarig för att kravet uppfylls och hur aktören skall verifiera att krav uppfylls. Byggherren kan välja de förslag som avspeglar ambitionsnivån bäst. Alternativt kan förslagen ses som inspiration till formulering av andra krav. Hur krav till ett projekt formuleras beror av många olika faktorer, exempelvis valet av entreprenadform.bhs-uppfoljn

Projekteringsskede

Krav  1

En ansvarig för lufttäthetsfrågorna skall anges hos projektören.

Krav 2

Projekteringen skall ge förutsättningar för att byggnaden, med ett bra arbetsutförande under byggtiden, skall uppfylla täthetskravet vid ±50 Pa tryckskillnad (välj ett av alternativen nedan)

Alternativ 1: Maximalt luftläckage som angivits i energibalansberäkning för byggnaden*
Alternativ 2: Luftläckage genom klimatskal ≤0,3 l/m²s*
Alternativ 3: Luftläckage genom klimatskal ≤0,5 l/m²s *

* Beskrivning av hur täthetsprovningen skall genomföras anges under krav 10 och skall anges tillsammans med kravet på maximalt luftläckage. I vissa fall kan det vara viktigt att också ha ett krav som även omfattar lufttätheten mellan olika utrymmen i byggnaden (mellan brandceller eller lägenheter exempelvis) – se vidare under krav 10.

Täthetskrav för fönster och dörrar kan anges separat. Exempelvis kan kravet vara att klass 4 skall uppfyllas avseende lufttäthet enligt EN 14351-1. Klass 4 innebär ett maximalt luftläckage om 3 m³/hm² vid 100 Pa tryckskillnad (uppgift anges av leverantören av fönstren/dörrarna).

Krav 3

Projekteringen skall ge goda förutsättningar för lufttäthet som är beständig under byggnadens livslängd genom val av lösningar, material och materialkombinationer. Vid användning av tejp, tätningsmassor e dyl skall det visas att materialen är dokumenterat beständiga vid applicering mot de material som de monteras mot. Det är även viktigt att vidhäftningen är god vid de betingelser som råder (exempelvis temperatur).

Krav 4

Projektering för lufttät byggnad skall tydligt redovisas på detaljnivå (ritningar och beskrivning) för exempelvis

  • hur genomföringar, otätheter och hål i det lufttätande materialet kan undvikas
  • genomföringar i tätskiktet där dessa inte kan undvikas
  • vid lägga konstruktioner: skarvar i det lufttätande skiktet
  • anslutningar vid fönster, dörrar och vindsluckor
  • anslutning av mellanbjälklag mot klimatskal
  • anslutning mellan yttervägg/vindsbjälklag
  • anslutningar mellan hanbjälklag/snedtak/stödbensvägg
  • anslutningar mellan lätta konstruktioner och betongkonstruktioner
  • anslutningar mot stålkonstruktioner, pelare, limträbalkar etc
  • anslutning av prefabricerade element
  • konstruktioner mot mark
  • arbetsmoment och byggbarhet stäms av med entreprenör

Byggskede

Krav 5

En ansvarig för byggnadens lufttäthet utses av entreprenören. Denne leder det arbete som genomförs för att uppfylla kraven, ansvarar för egenkontroller och redovisar verifieringar till byggherren.

Krav 6

Uppstart/arbetsplanering skall utföras där arbetsmoment för lufttät byggnad planeras i samråd med projektör. En plan för egenkontroller av tekniska lösningar och arbetsutförande skall upprättas (se exempel i Checklista/kontrollplan för byggskedet).

Krav 7

Utbildning av personal på byggarbetsplats (bygg-, el-, ventilation-, VVS-personal) skall genomföras i samband med att arbetena påbörjas. Se Förslag utbildning/information.

Krav 8

Resultat från egenkontroller av tekniska lösningar och arbetsmoment skall dokumenteras. I dokumentationen skall även åtgärder av brister redovisas. Vid generella brister skall samtliga berörda på byggarbetsplatsen informeras.

Krav 9

Mätningar och läckagesökning skall genomföras i tidigt skede, när tätskikt är anbringat och fixerat och inga ytterligare håltagningar skall göras i det lufttätande skiktet. Utvärdering av förbättringsmöjligheter görs. Läckagesökningen skall dokumentera att inga lokala läckage kan medföra framtida olägenheter på grund av luftläckagets placering och omfattning (beroende på var lokala läckage finns kan läckaget exempelvis medföra problem med drag, radon från mark eller fuktproblem lokalt på vind). Vid stora byggnader färdigställs en del av byggnaden tidigt där täthetsprovningen utförs. Tätheten skall vara bättre än kravet som anges nedan. Mätningen upprepas i x utrymmen som byggherren väljer. Se vidare Täthetsprovning.

Krav 10

Verifierande mätning skall genomföras vid färdigställande av byggnadens klimatskal och skall uppfylla täthetskravet vid ±50 Pa tryckskillnad (välj en av nivåerna – skall överensstämma med krav 2)

Alternativ 1: Maximalt luftläckage som angivits i energibalansberäkning för byggnaden*
Alternativ 2: Luftläckage genom klimatskal ≤0,3 l/m²s*
Alternativ 3: Luftläckage genom klimatskal ≤0,5 l/m²s*

* Beskrivning av hur täthetsprovningen skall genomföras skall anges tillsammans med kravet på maximalt luftläckage. I vissa fall kan det vara viktigt att också ha ett krav som även omfattar lufttätheten mellan olika utrymmen i byggnaden (mellan brandceller eller lägenheter exempelvis). Se vidare nedan.

Verifiering i små och stora byggnader

Täthetsprovning enligt EN13829:2000 med läckageredovisning skall redovisas minst x dagar före slutbesiktning.

Val av metod – alternativa ytor för fördelning av luftläckage

Vid verifiering i stora byggnader eller byggnader där täthetsprovning inte kan ske av hela byggnaden, välj ett av nedanstående alternativ. Det maximalt tillåtna luftläckaget kan behöva väljas med utgångspunkt för vilket av nedanstående alternativ som skall användas för fördelning av läckageflödet:

  1. Ange om täthetskravet avser provresultat från provtryckning av enskilda brandceller, exempelvis lägenhet eller kontorsutrymme. För att säkerställa att det uppmätta läckaget endast härrör från klimatskärm upprättas mottryck i angränsande utrymmen med hjälp av fläktar. Genom detta förfarande säkerställs att läckaget genom konstruktioner inom byggnader är noll och att det uppmätta luftläckaget härrör från klimatskärmen. Nackdelen är att mätningen blir mer komplicerad och kräver ett mer omfattande mätprogram än vad som behövs för alternativ B. Eventuella invändiga luftläckage kommer inte att kunna uppmärksammas.
  2. Ange om täthetskravet avser provresultat från provtryckning av enskilda brandceller, exempelvis lägenhet eller kontorsutrymme. Läckaget som uppmäts fördelas endast på klimatskärmens yta och man antar att läckaget gentemot samtliga inneutrymmen är noll. Motiveringen till detta förfarande är att man även stimulerar att de brandcellsskiljande konstruktionerna blir lufttäta. Detta är positivt med avseende på flera aspekter, bland annat för att undvika spridning av lukter och ljud samt med hänsyn till brandsäkerhet. Man bör även söka läckageställen mellan lägenheter så att dessa kan åtgärdas.
  3. Ur energisynpunkt mindre lämpligt alternativ: Ange om täthetskravet avser provresultat från provtryckning av enskilda brandceller, exempelvis lägenhet eller kontorsutrymme. Läckaget som uppmäts fördelas på brandcellens omslutande yta, dvs även på ytor som inte utgörs av klimatskal. Detta förfarande innebär att läckagen genom klimatskärmen inte får samma fokus som i alternativ A och B, och rekommenderas därför inte ur energisynpunkt*.

* En beräkning som illustrerar hur luftläckaget varierar beroende på hur luftläckaget fördelas på olika konstruktioner: Antag en lägenhet/brandcell placerad mitt i en huskropp med ytorna 44 m² för yttervägg och 75 m² för lägenhetsskiljande väggar och att det uppmätta läckageflödet vid täthetsprovningen är 13 l/s. I alternativ A och B innebär detta ett luftläckage på klimatskärmens yta som är  ca 0,3 l/sm². I alternativ C innebär detta ett luftläckage på klimatskärm och lägenhetsskiljande väggarna som är ca  0,11 l/sm². Å andra sidan så skulle det totala läckageflödet i detta fall kunna vara ca 36 l/s som då innebär ett luftläckage på 0,3 l/sm² om läckaget är jämt fördelat på alla ytor. Om detta flöde enbart går ut genom ytterväggen så blir läckageflödet genom ytterväggen ca 0,81 l/sm².

Val av metod för verifierande mätning – alternativa fläktar

Beroende på byggnadens storlek kan verifierande täthetsprovning ske enligt följande alternativ (välj ett alternativ):

  • En extern fläkt (Blower-Door) monteras i en öppning i klimatskärmen. Om byggnaden är stor kan flera fläktar monteras i olika öppningar i klimatskärmen
  • Vid mycket stora byggnader kan byggnadens egna ventilationssystem eventuellt användas – se vidare i [Sikander, Wahlgren] och [Blomsterberg].

Krav 11

Upprepa den verifierande täthetsmätningen enligt krav 10 i samband med garantitidens utgång (för att få bekräftat att lufttätheten inte försämrats den första tiden). Som byggherre kan man också överväga om man vill införa villkor för uppföljning efter ett visst antal år.

Krav 12

Vid eventuell metodändring skall entreprenören visa att lufttäthetskravet uppfylls och att inga andra krav åsidosätts.