Täthetsprovning inklusive läckagesökning

Täthetsprovning enligt EN 13829:2000

Den metod som används för verifiering av en byggnads lufttäthet är i de flesta fall en standardiserad metod som presenteras i EN 13829:2000. Metoden innebär att ventilationsdon och avlopp  tätas och en fläkt monteras i en öppning, oftast en dörr i klimatskärmen. Med hjälp av fläkten påförs ett över- respektive undertryck i byggnaden. Luftflödet som behövs för att åstadkomma en viss tryckskillnad över klimatskalet mäts.

Vid större byggnader kan ett flertal fläktar användas vid provningen. Oftast måste en konsult/entreprenör som regelbundet utför denna typ av täthetsprovningar och har kalibrerad utrustning anlitas.

Utrustning

Utrustning som behövs för själva mätningen är en fläkt med mätrör för luftflöde, reglerutrustning för fläktens varvtal, manometrar för mätning av tryckskillnad inne-ute  samt vid mätröret för luftflöde, barometer för mätning av atmosfärstryck, anemometer för mätning av vindhastighet samt instrument för mätning av temperatur ute och inne. Fläkten för mätning av byggnadens lufttäthet monteras i en tät skiva/duk som ofta sätts i en ytterdörr, se foto ovan.

Fläktar som regelbundet används idag har en flödeskapacitet om drygt 2000 l/s (drygt 7000 m³/h). Om kravet på lufttäthet för byggnadens lufttäthet är 0,8 l/sm² innebär det att en sådan fläkt klarar en omslutningsyta på ungefär 2500 m².

Vid mycket stora byggnader kan flera fläktar monteras i klimatskalet. I övrigt enligt ”Täthetsprovning” ovan. I vissa fall kan byggnadens egna ventilationssystem användas för att skapa en tryckskillnad över klimatskalet. Metoden finns beskriven i den kanadensiska standarden CAN/CGSB-149.15-96*. Allmänt sett finns både för- och nackdelar med att använda byggnadens egna ventilationssystem. En fördel är att man kan korta ned förberedelsetiden inför mätningarna eftersom man inte behöver täta alla frånluftsventiler (alternativt tilluft). En nackdel är att det kan vara svårt att mäta luftflödet. Mäts luftflödet i tilluften är det  inte säkert att luftflödet  går att mäta med tillräckligt bra noggrannhet, t ex på grund av brister i tillgänglighet. I vissa fall finns luftflödesmätare med god noggrannhet inbyggda i ventilationsaggregatet. Det är dock inte säkert att de kalibreras regelbundet.

* CAN/CGSB-149.15-96, Determination of the Overall Envelope Airtightness of Buildings by  the Fan Pressurization Method Using the Building’s Air Handling System, Canadian General Standards Board, Ottawa, Canada, 1996

Förberedelse i huset

Inför täthetsprovningen skall vissa tätningar/kontroller/åtgärder göras:

• Ventilationsfläktar stängs av.
• Kanaler avsedda för ventilation (gäller även  rökrör till eldstäder) tätas med tejp eller ballonger. Ofta måste uteluftsventiler (spaltventiler o dyl) tejpas eftersom de är otäta i stängt läge.
• Golvbrunnar tätas (t ex vattenfyllda) liksom övriga avloppsöppningar.
• Kontrollera att eventuella vindsluckor har tätningslister monterade.
• Kontrollera att samtliga fönster och dörrar är stängda.
• m m

Mätförfarande

EN-standarden för mätning av lufttäthet anger att man ska mäta luftflödet vid minst fem trycksteg över byggnaden vid både under- och övertryck (det är dock tillåtet att mäta vid antingen eller) och att ±50 Pa befinner sig inom mätområdet eftersom lufttätheten anges vid denna tryckskillnad. Var försiktig då högre tryckskillnader (större än 60-70 Pa) påförs byggnadsskalet eftersom man riskerar att skada tätskiktet, speciellt vid invändigt undertryck och om mätningen utförs i ett så tidigt skede att tätskikten inte är inklädda. Det går även att utföra en förenklad provning vid enbart ±50 Pa (vilket dock innebär en avvikelse från standarden). I samband med täthetsprovningen skall även temperaturer inne och ute, vindhastigheter samt atmosfärstrycket mätas. För att kunna utföra en täthetsprovning med mätnoggrannhet enligt standarden skall vindhastigheten inte överskrida 6 m/s eller 3 på Beaufortskalan. Utförs mätningar vid högre vindhastigheter innebär det att mätosäkerheten kan bli större.

Beräkning av omslutande yta

Ytan som luftläckaget skall fördelas på bör definieras i samband med kravet på lufttäthet. Se krav 10 i Förslag till byggherrens kravformulering. Där finns förslag på ytor som byggherren kan ange (alternativ A-C).

Oftast uttrycks kraven på lufttäthet i Sverige som maximalt läckage genom klimatskärm mot utomhus, mot ouppvärmda utrymmen och mot mark. Vanligtvis beräknas lufttätheten med den invändiga omslutningsytan som begränsande area, men andra alternativ är möjliga beroende på hur kraven ställs. Med invändig omslutningsyta avses yta som begränsar uppvärmd lägenhet, kontor etc mot det fria dvs ytterväggar och vindsbjälklag, mot mark eller mot delvis uppvärmda utrymmen. Se även BBR.

Normalt räknas inte lägenhetsskiljande väggar in i omslutningsytan eftersom väggen inte begränsar byggnaden mot det fria. I stora byggnader kan i vissa fall täthetsprovningen vara utförd i enstaka lägenhet/brandcell. Om den lägenhetsskiljande väggens yta tas med i omslutningsytan så ska detta tydligt anges i mätrapporten. Ur energisynpunkt är dock läckaget genom klimatskärmen den väsentligaste ytan.

Redovisning av täthetsprovning

Förutom mätförutsättningar och mätnogrannhet anges bland annat läckaget i enheten l/m²s. För en mer heltäckade redovisning bör även den yta som läckaget fördelats på anges tillsammans med det uppmätta läckageflödet.

Läckagesökning

I samband med täthetsprovningen kan läckagesökning utföras, vilket bäst utförs med hjälp av värmekamera. Förutsättningen är då att det finns en viss temperaturskillnad mellan ute och inne. Lokalisering av läckage kan även ske med hjälp av exempelvis lufthastighetsgivare. Ibland kan spårgas användas för värdering av läckage över lägenhetsskiljande väggar, bjälklag över kryprum etc.

Tidåtgång

Tidsåtgången för att genomföra en täthetsprovning varierar från objekt till objekt. En mindre och enkel mätning utförs under några timmar, medan stora och mer komplicerade byggnader kan ta någon eller några dagar i anspråk. Oftast genomförs även en läckagesökning i samband med täthetsprovningen och tidsåtgången för detta beror främst av hur omfattande läckagen är och på tätningsarbeten som behöver utföras.